Home sweet home!
Hej igen världen!
Dags för lite uppdatering kanske?
Jo, jag är tillbaka (hemma?) i Peking igen. Känns faktiskt väldigt bra. Här vet vi hur det funkar och var man ska gå för olika saker.
Just nu bor jag hemma hos Simons Ayi. Jag sa upp lägenheten hos jiejie och gege inför rundresan, så nu har jag ingentans att bo. Första natten bodde jag på ett hostel, MEN, alla run var uppbokade så jag fick bo svindyrt för 100 spänn den natten. Jag fick 10 kr rabatt, men i alla fall! Det blir typ 700 spänn för en vecka! Det har jag inte råd med. Så Simon frågade i ren desperation om vi fick bo hos hans Ayi och hon sa självklart! Ni är mina barn!
Snacka om vacker människa! Och i morse blev vi väckta kl 07.54 av Ayi som i stort sett sa upp och hoppa vi ska på kinesiskt bröllop! Öh..? Sa vi. Men så blev det, så nu har jag varit på ett kinesisk bröllop som föresten är en blandning av allt möjligt skumt. Kristet, judiskt, amerikanskt, kinesiskt och en himla massa annat tjaffs! Men kul var det! Och GALET!
Jag har en bekännelse som det lika bra är att ta upp nu eftersom det har blivit lite ändrade planer för framtiden. Ja, jag är tillsammans med Simon. Jag vet inte vilka mamma har berättat för, men för er andra, det är jag! Det är superbra, nu till det lite tråkigare. Simons mamma har fått ALS ( en version av MS) så jag kommer antagligen åka upp till Östersuunf (Simons hemstad) en hel del i sommar för att vara stöd. ALS är en sjukdom som man inte kan bota, bara skjuta upp, men man klarar sig inte allt för länge på det i alla fall. Så just nu håller Simon och jag på att kolla runt efter kinesiska metoder (Kina är det land som har kommit längst i ALSforskning). Krångligt värre!
Därför har jag inte riktigt haft möjlighet att vara så aktiv med mitt bloggande (förrutom att jag har backpackat i södra och östra Kina). Det har varit väldigt tungt här. Så, om det är nån som vet nåt som kan hjällpa till med ALS, tala med mig snarast!
Vad har jag gjort nu de senaste veckorna då? Jo, jag har bland annat varit i Shangri La! Det ni! Det är en väldigt känd by som tidigare låg i Tibet (innan Kina tog över Tibet), men som nu ligger i Yunnanprovinsen. Där var det superkallt! Så kallt att vi fick krupp och åkte hem igen till varma DaLi istället. Där gick jag till en skräddare och fick två söta kinaklänningar uppsydda. En röd och en som skulle vara svart men som är blå... Men det skriver jag mer om senare, nu ska Simon leta mer på internet om ALS.
Ha det bäst så ses vi om 14-16 dagar!!
Emma
Dags för lite uppdatering kanske?
Jo, jag är tillbaka (hemma?) i Peking igen. Känns faktiskt väldigt bra. Här vet vi hur det funkar och var man ska gå för olika saker.
Just nu bor jag hemma hos Simons Ayi. Jag sa upp lägenheten hos jiejie och gege inför rundresan, så nu har jag ingentans att bo. Första natten bodde jag på ett hostel, MEN, alla run var uppbokade så jag fick bo svindyrt för 100 spänn den natten. Jag fick 10 kr rabatt, men i alla fall! Det blir typ 700 spänn för en vecka! Det har jag inte råd med. Så Simon frågade i ren desperation om vi fick bo hos hans Ayi och hon sa självklart! Ni är mina barn!
Snacka om vacker människa! Och i morse blev vi väckta kl 07.54 av Ayi som i stort sett sa upp och hoppa vi ska på kinesiskt bröllop! Öh..? Sa vi. Men så blev det, så nu har jag varit på ett kinesisk bröllop som föresten är en blandning av allt möjligt skumt. Kristet, judiskt, amerikanskt, kinesiskt och en himla massa annat tjaffs! Men kul var det! Och GALET!
Jag har en bekännelse som det lika bra är att ta upp nu eftersom det har blivit lite ändrade planer för framtiden. Ja, jag är tillsammans med Simon. Jag vet inte vilka mamma har berättat för, men för er andra, det är jag! Det är superbra, nu till det lite tråkigare. Simons mamma har fått ALS ( en version av MS) så jag kommer antagligen åka upp till Östersuunf (Simons hemstad) en hel del i sommar för att vara stöd. ALS är en sjukdom som man inte kan bota, bara skjuta upp, men man klarar sig inte allt för länge på det i alla fall. Så just nu håller Simon och jag på att kolla runt efter kinesiska metoder (Kina är det land som har kommit längst i ALSforskning). Krångligt värre!
Därför har jag inte riktigt haft möjlighet att vara så aktiv med mitt bloggande (förrutom att jag har backpackat i södra och östra Kina). Det har varit väldigt tungt här. Så, om det är nån som vet nåt som kan hjällpa till med ALS, tala med mig snarast!
Vad har jag gjort nu de senaste veckorna då? Jo, jag har bland annat varit i Shangri La! Det ni! Det är en väldigt känd by som tidigare låg i Tibet (innan Kina tog över Tibet), men som nu ligger i Yunnanprovinsen. Där var det superkallt! Så kallt att vi fick krupp och åkte hem igen till varma DaLi istället. Där gick jag till en skräddare och fick två söta kinaklänningar uppsydda. En röd och en som skulle vara svart men som är blå... Men det skriver jag mer om senare, nu ska Simon leta mer på internet om ALS.
Ha det bäst så ses vi om 14-16 dagar!!
Emma
Kommentarer
Trackback