Taipei 27, Pappskilappski!

Tjoho!

Nu är han på väg! Om en kvart landar han på Taoyan airport :) Tjoho och tjohej!!

Det första vi ska göra är att gå till Gongguan tunnelbanestation och fylla på mitt t-banekort. För, skumt nog, kan man betala med sitt tunnelbanekort på sushistället och få rabatt! Helknas! Men, rabatt är inte fyskam! Så, mot Gongguan och sen MAT! Jag är så hungrig!

Fast, jag har prov i morgon, så jag måste försöka plugga gärnet nu innan pappa kommer. Han är här om en timme drygt.


Pratade med Simon i morse. Det var mysigt. Däremot hade han varit med om tråkigheter så det var inte vidare kul.
Tänker på dig och sänder goda tankar i alla fall. Puss!


För er som hängde med när jag bodde i Peking vet nog de flesta att jag var helt toknördig på Blades of glory.
En komedi med Will Ferrel och John Heder. Det var min Peking-film. Den gjorde mig glad oavsett. En måbra-film ála Emma.

http://www.youtube.com/watch?v=fM4yekiPo3w&feature=related



Men nu har jag hittat min Taipei-film! Anchorman! Tittar ofta på den och blir glad. Den är knäpp, störd och rolig. I samma stil som Blades of glosy. Också denna med Will Ferrel (som för övrigt är gift med en svensk tjej och har tre små söta pojkar med svenska namn.).




http://www.youtube.com/watch?v=Ip6GolC7Mk0


Nej, nu landar pappa om två minuter, det betyder att jag måste plugga nu. Fort fort!!

Må bra och njut av att ni inte är sjuka och att ni faktiskt kan åka buss även om den är sen. För vad spelar det för roll egentligen?





Taipei 26


Den här mammen är min idol! Fantastisk! Alla borde vara som han är!


Och detta är mitt senaste tillskott till min samling av onödiga och konstiga kontorsmanicker från Asien.
Detta är överstrykningspennor med små postit-lappar längst upp. Sånna där små bokflärpar som man
markerar olika stycken i böcker med. Typ bokmärken. Jag är hur som helst mycket nöjd :)
Känner mig lite som Ariel dock. Samlar märkliga saker jag inte riktigt vet vad jag ska ha det till.
Men det är nog bra tänker jag. För hur kan det inte vara bra med en kombinerad överstryckningspenna
OCH små bokmärken (till det ska tilläggas att jag faktiskt använder just sånna där små bokflärpar).



Mitt sushiställe. Gott! En talrik kostar 30$ = knappt 7sek. Det är mellan en och sex bitar per fat.


Mitt hus. Och för oss som har lärt oss pinyin kan jag berätta att det uttalas XiuQi.


Min lärare. Lärare Su 蘇 (苏), samma su som i ordet Sovjet.
Hon är inte så där knäpp på riktigt, men vi blev bjudna på en äcklig citrusfrukt (smakade som en blandning mellan grape, apelsin, line och massa annat. Besk och konstig var den i alla fall). Och tydligen brukar barnen använda skalet som en hatt (för man skalar alltid på samma sätt). Lite lustigt.


Och snart kommer pappa hit! På torsdag! Ska bli så kul! Däremot är jag väldigt arg på min lärare för hon har skjutit upp prov och flyttat fram andra prov så att min vecka ser ut så här:

Tisdag: prov kap 11 o 12
Torsdag: Pappa kommer vid kl14
Fredag: Prov kap 13
Måndag: Pappa åker vid lunch
Onsdag: Mastodontprov på allt vi har gjort i kursen hittintills, fast vi redan har haft prov på varneda kapitel!! Jag blir så arg!! Vi skulle nämligen bara ha ett kapitel per vecka och sen prov på det varje fredag. Inte fyra kapitel på en vecka, och sen slutprov på det! Dessutom när pappa kommer... Hm!
För i början av terminen sa min lärare att vi inte skulle ha så mycket läxor över helgen. Men vad blir det nu då?! Superprov! Blä säger jag bara!

Men, det ska bli jättekul att pappa kommer! :) Efter det ska jag bestämma mig för när jag kommer hem. Svårt ju!


Lev väl!

Emma

Taipei 25, Emma + sushi = sant

Hej igen värld!

Jag har aldrig riktigt uppskattat internet. Har tyckt att det varit krångligt och faktiskt ganska onödigt och tråkigt. Jag tar tillbaka allt! Aldrig att jag ska tycka att internet är överflödigt och tråkigt igen! För jisses vad bra det är! Jag kan prata gratis med Morfar och Simon. Jag kan t om se min bebiskatt! Söka till högskolan i vår har jag också gjort. Letat upp alternativa utbildningar går också bra. Köpta flygbiljett hem när det blir aktuellt och leta upp var Ikea finns i Taipei. Internet är Guds gåva till folket! För visst är det ett mirakel att jag kan prata med och se mamma i en helt annan världsdel utan fördröjning! Igår skickade jag ett sms på prov till Simon när vi skypeade, och inte ens en sekund efter att jag hade tryckt på skicka så plingade det till hos Simon. Det tycker jag är fantastiskt! Avstånd är inte längre ett problem! Det går på en nanosekund ändå! Inte som när jag skickar brev härifrån till Sverige och det tar 12 dagar! Snacka om snail mail!


Igår var jag och Magnus (som jag inte får kalla Mange :P) på Ikea i Taipei. Det finns inget riktigt Ikea utan det är en franshist-grej. Det finns alltså mycket mindre av allt. Typ en tredjedel kanske. Men, till min otroligt stora glädje hade de i alla fall en matavdelning!!! Jag blev så galet glad! Det var nämligen därför jag ville dit! Magnus hade inte riktigt kopplat när jag sa att man kunde köpa svenska matgrejer så han blev bara chockad.
Men åh vilken vacker syn det var! Lingonsyllt, gravad lax, köttbullar, äppelkaka, vaniljsås, knäckebröd, marabou, godisremmar, kexchoklad, flädermarmelad, Absolut (det kan man tycka vad man vill om...), kardemummaskorpor och brunsås. Massor med fler varor så klart! Det jag köpte var:
- Mjlölkchokladkaka
- Hasselnötschokladkaka
- Dyraste knäckebröd jag någonsin köpt (Leksands vanliga)
- Annas apelsin pepparkakor

Så lycklig var jag när jag gick därifrån. Kändes som en uppladdning av batterierna. Tror att det var skönt att gå runt på en välbekant plats och se välbekanta saker. Inte så mycket nytt för hjärnan att hålla reda på. Bara gamla vanliga Ikea. Kändes som att vara i Barkarby en stund. Mysigt!
Köpte även en sån där underkläder och strump-bläckfisk. Jag har ju ingenstans att hänga min tvätt i mitt rum. En lite ynka hatthylla är allt jag har... Och det bästa av allt! En smörkniv!!! Jag har letat på Family Mart, Welcome Mart, Campus-butiken, Carrefour och en himla massa diverse småbutiker, men inget ställe har vanliga knivar! Eftesom jag vägrar att äta frukost på 7/11 (äckelsaker att äta bara, dessutom är det dyrt och hemskt) som precis alla andra gör (förrutom de som äter på svindyra Starbucks eller McDonalds) äter jag bröd med marmelad (smör finns inte). Och jag är trött på att bre med plastskedar. Så, där på Ikea på barnavdelningen låg heöt plötsligt besticken som jag skulle ha! Sex stycken uppsättningar i regnbågens färger av gaffel, sked och kniiiv!! Lyckliga mig! Så nu står en bukett av färglada gafflar, knivar och skedar i mitt rum. Riktigt fint!


På tosdag eftermiddag kommer pappa hit. Det ska bli så kul! Han är på studieresa i Kina med jobbet. De ska kolla på bland annat Shanghai Expo (som jag också sjukt gärna vill se!). Och efter det kommer han hit över helgen. Kul kul! Ska visa honom mitt sushiställe! Så gott!

Detta är mina favoriter (något börbultade efter hemfärden). Köpte med mig några hem i fredags. Jag var sur på min lärare (är det fortfarande, men det kan jag förklara sen) och ville ha nått gott till lunch. Detta är alltså tofusushi med cashewnötter. Låter helt otippat, men oj så gott det är! Ska börja ta med mig cashewnötter när jag äter sushi i Sverige! Gottigott gott!

Plugg nu, fyra prov innom en vecka, så det är väl bara att sätta igång... :(


/Emma




Taipei 24, del 2, the return of the gnällspik

Här haru din gnällspik!





Nu vill jag ha bra julklappar! Lika många som dina namn! Och där med basta!

Taipei 24

Så här ser det ut i mitt huvud just nu:




Nu ska jag försöka plugga vidare fast min hjärna är någon helt annan stans...

Emma

Taipei 23, nej, jag är vaken, det är ingen mardröm...

"Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag är Herren, er Gud." 3 Mos 19:33f

Hur kunde valet gå så fel? Vem röstar på sverigedemokraterna (det gör tydligen 328963 personer som inte har något vett)?! Det är ett skitparti som är främlingsfientligt och inte ser hur illa de gör folk!
När deras partilkamrater säger att mörka människor har en gen som gör dem mer våldsbenägna och att de bara vill våldta andra människor undrar jag om det verkligen är det partiet Svenska folket vill se i riksdagen. En man som hävdar att mina vänner är apor och att det enda de vill göra är att springa runt och sprida förödelse. Och just det, att de inte får bo i Sverige fast de har bott här hela sitt liv och har bra jobb!

Detta är skrivet av Per T K Wahlberg, en sverigedemokrat.

"Under många tusentals år har negern kunnat softa i värmen, käka lite bananer, våldta nån förbipasserande kvinna eller unge, slåss med andra negerhannar och äta upp dem, spela lite trumma, springa omkring lite, fånga nån antilop, käka lite bananer, knulla lite, berusa sig på jästa frukter eller örter, osv. Så har det hållit på under årtusendena utan att något evolutionärt tryck i form av miljöfaktorer har tvingat negern att utvecklas i en annan riktning."

Han skriver också att negern är programmerad att våldta barn.
För att läsa hela "artikeln" i DN kan ni gå in här:
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sd-politiker-afrikaner-programmerade-valdta-barn-1.1164013


Jag blir så uppgiven när folk inte tänker ett steg längre. Om det vore krig i Sverige och du hade småbarn. Om skolorna var sönderbombade och det inte fanns el eller vatten. Om det var mitt i vintern och du inte hittade mat någonstans och din hustru är sjuk. Du har inget jobb, för stället du jobbade på har blivit bombat. Överallt är det missär och många av dina vänner har blivit mördade av bomber korrupt militär el liknande. Skulle du då inte fly? Om det finns ett land som har ett fungerande välfärdssystem som kan hjälpa sina medmänniskor, skulle du då inte försöka ta dig dit.

Att bo i Kina och nu Taiwan har gjort att jag fått en ökad förståelse för hur det är att bo i ett annat land med helt annan kultur! Jag har blivit utsatt för rasistiska handlingar (ofta!) enbart för att min hud är vit och jag är från utlandet. Det är inte alltid så lätt att komma in i ett samhälle och acklimatisera sig när samhället inte tillåter det. Jag blev arg i Kina på att folk ville trycka på mig deras kultur. Nej! Jag är svensk! Tänkte jag. Men samtidigt måste man ta seden dit man kommer. Tror att man ska behålla sina traditioner från sitt ursprungsland men samtidigt ta de nya till sig för att förstå det nya landet. Men det mina vänner, är verkligen inte det lättaste!!
Man kan ju tycka att Lucia är det mest självklara som finns. Men tänk på det. Hur logiskt är det för en utomstående? En flicka med nattskjorta, rött band och så har hon eld i håret. Dessutom håller hon händerna onaturligt. Jag förstår att det inte är lätt att förstå vad Lucia ska vara bra för.
Samtidigt är jag i samma situation här. Nu på onsdag har vi lov. Då är det månfestival. Det jag vet är att man ska äta äckliga månkakor och titta på månen. Låter befängt i mina öron. Helst ska man åka ut på en sjö mitt i natten för att titta på månen. Vad ska det vara bra för?
Sen har vi smäll-så-många-smällare-du-bara-kan-för-att-inte-bli-fattig-i-nästa-liv-dagen vid nyåret. Man smäller alltså tokmånga smällare (ett par tusen per snubbe är ingen överdrift) för att inte riskera att bli fattig i nästa liv.
Jag tycker bara att det är oerhört frustrerande och störande, men det är en jätteviktig och flera tusen år lång tradition i Kina, så vad vet jag?

Många är kulturskillnaderna och mycket förstår jag inte av det landet jag nu är invandrare i. För här är det jag som har varit hos migrationsverket och bett om uppehållstillstånd. Här är det jag som måste följa vissa regler för att inte bli utvisad och riskera att aldrig få komma tillbaka. Jag är den konstiga utlänningen med den konstiga kulturen och det ytterst märkliga språket. "Du låter som en bebis när du pratar svenska!" sa en japansk kompis till mig. "Jätteroligt!"
Allt beror ju på vilken utgångspunkt man har. Bara för att vi är svenskar betyder det inte att vi automatiskt har rätt. Och bara för att Kina är en diktatur betyder inte det heller att de alltid gör rätt och bra saker. Man måste ha lite självdistans och se vad just jag har och på vilket sett jag kan hjälpa andra människor som saknar det jag kan ge.
Jag vet inte vad jag skulle ha gjort den där dagen så jag kom hit alldeles ny från planet och blev avsläppt helt fel. Utan två jättesnälla taiwanesiska tjejer (som följde mig till dörren efter en 20min promenad) hade jag inte hittat rätt! De hade den kunskapen jag saknade och hjälpte mig när jag behövde. Helt utan krav. Och de är så jag vill att det ska vara. Att man ska hjälpa varandra för att man ser att de är i behov av hjälp, utan att få någonting tillbaka annat än oerhörd lättnad och tacksamhet.

Jag hoppas att de nästkommande fyra åren blir bra och att sverigedemokraterna tar sitt trångsynta förnuft till fånga. För i stort sett alla av mina bästa vänner har utländskt påbrå och är jättefina personer! Att sd inte kan se det är skamligt!

Emma


P.s. Har ni någonsin tänkt på att Drottning Silvia är en invandrare? Hon kan ju inte ens svenska! Och med krav på språktest (att invandrare ska kunna perfekt svenska innan de får bli svenska medborjare) borde hon misslyckas kapitalt! Victoria är andra generationens invandrare. Ska hon få stanna i Sverige? Hon är bara halvsvensk. Lustigt hur saker blir annorlunda bara för att man vrider lite på det. Sug på den! D.s.

Taipei 22, Tyfonen är här.

Hej och välkomna till en dag med Emma då man inte får gå ut!

Idag är tyfonen här och då får man inte gå utanför dörren. Ärligt talar hyser jag ingen större längtar efter det efter at ha sett flera studenter druttat omkull i blåsten. Det blåser så mycket att träd har knäkts och jag hör knappt min egen luftkonditionering pga att tyfonen blåser så starkt. Har i alla fall sysselsatt mig med att översätta låten "Julen är här" till "Tyfonen är här". För den som vill kan man gå in på denna länk:

http://www.youtube.com/watch?v=7-CWdZ1zXD0

Och sedan sjunga med i texten här nedanför. Glad sjungning!



Tyfonen är här.

Cyklarna, fallar i natten nu,
Vindarna sänker sig,
ner över Taipei.
Och när palmernas blad,
faller mot marken ner,
springer studenterna,
över hela staden.

Tyfonen är här,
och blåser bort Taipei.
Skräcken är stor -
i en students klara ögon bor den.
Tyfonen är här,
i Asiens mörka länder.
Kom låt oss ta varandras händer,
när Tyfonen är här.

Och jag vill,
äta lagad mat,
den som har lagats till här i Taipei.
För den som inte har eget kök,
blir det så jättesvårt.
äta riktigt mat:
Gå ut och äta.

Tyfonen är här,
och blåser bort Taipei.
Skräcken är stor -
i en students klara ögon bor den.
Tyfonen är här,
i Asiens mörka länder.
Kom låt oss ta varandras händer,
när Tyfonen är här.


Ge oss av den mat som finns,
i taipeibornas förunderliga hem.
Led oss på den väg vi går,
så att Fanapi inte tar vårt hem.

Tyfonen är här,
och blåser bort Taipei.
Skräcken är stor -
i en students klara ögon bor den.
Tyfonen är här,
i Asiens mörka länder.
Kom låt oss ta varandras händer,
när Tyfonen är här.

Tyfonen är här!



Cyklar har vält och flygit ett par meter. Starbucks fyra meter höga dörr slets av för en stund sen och flög iväg den med. Folk kastas till maken utanför mitt fönster. Konstigt det här med tyfoner. Tyfonen är tydlign den värsta på ett år. Den heter för övrigt Fanapi (tänker bara på Schnappi :P). Om ni vill läsa en kort artikel om den går det att göra här: http://www.dn.se/nyheter/varlden/taiwan-hukar-under-orkan-1.1173287 Det är från dn.
Måste medge att det är lite i läskigaste laget för min del... Blåser riktigt starkt nu...

Ta hand om er och njut av att det inte bor tyfoner i Sverige!

OCH RÖSTA!! Annars biter jag er!!!!


/Emma

Taipei 21, Sverige? Schweiz menar du väl?



Tycker att det här är underbart!

Ser ni vad det står i det inringade? Om inte kan jag tala om att det står "Trade Office of Swiss industies". Kan glatt tala om att det var där jag röstade. Alltså där det Svenska Exportrådet ligger... Inte ens Googlemaps kan skilja på Sverige och Schweiz! Galet! För söker man på google efter det Svenska exportrådet är det den här bilden man får upp.

Igår åskade det så jag trodde jag skulle dö! Det var jätteläskigt! Jag brukar inte vara rädd för åska i vanliga fall, men det här var inget vanligt åskoväder! Jag var tvungen att ha öronproppar för att det gjorde så ont i öronen när det smällde. Har aldrig varit med om någonting liknande! Fönstren skallrade när det small! Den slog dessutom ner några gånger nära där jag bor. Och det lär så klart ännu värre. Då drog jag ur alla kontakter jag hade i mitt rum. Datorn förrst så klart! Satt och läste en bok och låtsades som att det inte alls blinkade frenetiskt utanför mina fördragna gardiner. Det regnade och stormade så att jag inte såg husen på andra sidan från mitt fönster. Det är väl 15 meter eller så skulle jag tro. När det började var det som att slå på en kran. Jag stod nämligen och tittade ut just då när jag såg enorma regndroppar komma fallandes. Häftigt stora! Det verkar som att allt är mycket mer intensivt här. När det regnar så regnar det verkligen! Inget paraply i hela Taipei kan stå emot! Man blir dyngsur i alla fall. Och när det blåser känns det som en orkan. Stod och lutade mig mot vinden häronveckan. Är inte det galet så vet jag inte vad som är det! Värmen tror jag ni förstår hur hemskt varm den är. Luftfuktigheten ligger på runt 80-85%. Vilket betyder att fast jag är nyduschad när jag går utanför dörren på morgonen är jag åndå genomsvettig (verkligen genomsvettig, inte bara lite ofräsch som man kan vara när man sprungit till bussen) när jag kommer fram till skolan. Det är givetvis inte de andra i min klass (asiater hela bunten!)! Känner min som en stor och otymplig flodhäst vid de tillfällena.

Idag fick jag förresten frågan av min lärare (som alltid börjar dagen med en frågestund så att man kommer igång med pratet):
Emma, du som är så jättelång, kan du nudda taket?

Öööh? Blev mitt svar. Vad svarar man på det? Vårt tak är tre meter högt. Visserligen är jag längst av tjejerna i klassen och lika lång (om inte långre) än Mingui, den enda killen. Jag är t om längre än min lärare, men jag är inte en giraff!! Jag är 1.66meter. Det är inte superlångt! Prick på medel för min årskull i längd.
Jag har även mest volym av oss i klassen. Som sagt, de andra är asiater och har kroppar som sparvar. Vilket gör att läraren tycker att det är kul att fråga:
Emma, tror du att du får plats i Shuangyes kläder? Tror du att du kan ha Baqiandais skor? Om du skulle tävla i att springa, tror du att du kan vinna över Mingui och springa 10km på fem minuter?
Men nej! Jag blir så trött! JAg är konstigast i klassen. Jag har blont hår, jag har hår på benen som jag inte orkar skämmas för och jag sminkar mig inte (Det är ju nästan 40grader titt som tätt, omöjligt med smink!). Det gör att jag är jättekonstig. De förstår inte riktigt varför jag inte vill sminka mig. Och jag tror att de tycker det är lite pinsamt att jag har hår på benen (även om de är få och väldigt blonda).

När vi dessutom pratade om morgonrutiner för en vecka sedan blev jag åter igen den konstiga skandinaven. VA?! Borstar du tänderna efter du har ätit frukost?!  Jag vet att det är så det fungerar i Asien. Traditionellt sett så gör man i ordning sig och sen går man ut och äter frukost på något frullehak. Men så gör inte vi i väst, och det verkade de inte ha någon koll på. De blev helt chockade när jag berättade att jag borstar mina tänder två gånger per dag och annvänder tandtråd.

Men men, så kan det också vara. Att vara apa ibland tillhör väl också livet? Eller?





Måndagens solnedgång. Så kan det också se ut i Taipei. Jag har en tokfin utsikt från min säng. Om jag flyttar kommer jag med största sannorlikhet få en annan husvägg som utsikt... Kommer sakna utsiken när jag måste åka härifrån.



Det var ett bröllop utanför mitt fönster en kväll. Störande för kinesiska bröllop är inte som svenska. De har en konfrancier som skriker i högtalare om det ena och det andra. Höll på i en evighet kändes det som. Vilket det naturligtvis inte gjorde eftersom det har slutat vid det här laget. Men det är svårt att plugga när man hör någon skrika på kineiska i ett!
Är väldigt tacksam för mitt teleobjektiv btw :)


Nu måste jag leta vidare efter bostad. Inte lätt!! Har mailat Taipei Mission igen och gnäll. Frågat om de kan göra någonting med sin aktoritet på det där billiga studenthemmet. Men vi får se. Tiden börjar rinna ut... Den 19:e ska jag betala min nästa hyra för en månad och de pengarna får man inte tillbaka om man vill flytta tidigare. Störigt värre!

Kram kram!
Emma

Taipei 20, Rösta eller dö!

Hej!

Igår var jag och röstade. Det var inte så spännande som man kan tro att rösta i utlandet. Ungefär som vanlig poströstning bara. Men, nu har jag gjort min medborgerliga plikt och framfört min åsikt och vilka som ska styra Sverige i de nästkommande fyra åren. Drog även med mig Magnus. Det var hans första gång att rösta. Han är nämligen 89:a och missade då förra valet.


Detta är huset jag röstade i. Uppe på tionde våningen.



Från vänster: Taipei 101 (gissa hur många våningar det huset har :P), Lyxhus, World Trade center (Eller där jag röstade). Taipei 101 och Svenska Exportrådet (De fungerar som et konsulat eller ambasad här i Taipei. Det finns ingen svensk ambasad eftersom Taiwan inte är ett erkänt land.) ligger alltså väldigt nära varandra. Tufft!



Mer Taipei 101. Någon dag ska Magnus och jag åka upp dit. Ska bara samla lite mod....



Hittade detta fantastiska godia härom dagen. Jumping Candy står det. Det låter väldigt suspekt, så det ville jag prova. Sagt och gjort, jag köpte godiset och gick hem för att prova.
Så här i efterhand kan man ju tycka att allt ätbart som heter någonting med "Jumping" borde man kanske undvika... Men jag är ung och dum. Glupskt tog jag min första tugga. Och PANG! sa det i munnen. JAg blev tokrädd! För ont gjorde det också! Det chokladen (som det står Chit-Chat på istället för Kit-Kat) innehöll stora godisbitar som exploderar. Det finns sånt godis i Sverige, men inte alls med samma explosionskraft! Det gjorde ont på tungan länge efter det. Knäppgodis!



Detta godis heter "Guts". Bara namnet borde få en att tveka både en och två gånger innan man provar. Men jag tyckte bara att det blev mer lockande. Dessutom utmanade godisen mig. Det står "Are you ready?" på sidan. OCh en sådan utmaning kan man inte ignorera!
Och precis som med Jumping Candy borde jag kanske tänkt till lite. En chokladgrej som heter Guts, är det verkligen vad jag vill sätta tänderna i?
Svar: Nej!

Vilken besvikelse det blev. En godis går inte att äta pga att den attakerar ätaren, och den andra smakar förfärligt! Så, jag bestämde mig för att godislös var the way to go den kvällen. Aldrig mer Juming Candy eller Guts! Blä!


Nu är det mer plugg som gäller. Förhör i morgon.


Adjö!
Emma
Hej!

Igår var jag och röstade. Det var inte så spännande som man kan tro att rösta i utlandet. Ungefär som vanlig poströstning bara. Men, nu har jag gjort min medborgerliga plikt och framfört min åsikt och vilka som ska styra Sverige i de nästkommande fyra åren. Drog även med mig Magnus. Det var hans första gång att rösta. Han är nämligne 89:a och missade då förra valet.


Detta är huset jag röstade i. Uppe på tionde våningen.



Från vänster: Taipei 101 (gissa hur många våningar det huset har :P), Lyxhus, World Trade center (Eller där jag röstade). Taipei 101 och Svenska Exportrådet (De fungerar som et konsulat eller ambasad här i Taipei. Det finns ingen svensk ambasad eftersom Taiwan inte är ett erkänt land.) ligger alltså väldigt nära varandra. Tufft!



Mer Taipei 101. Någon dag ska Magnus och jag åka upp dit. Ska bara samla lite mod....



Hittade detta fantastiska godia härom dagen. Jumping Candy står det. Det låter väldigt suspekt, så det ville jag prova. Sagt och gjort, jag köpte godiset och gick hem för att prova.
Så här i efterhand kan man ju tycka att allt ätbart som heter någonting med "Jumping" borde man kanske undvika... Men jag är ung och dum. Glupskt tog jag min första tugga. Och PANG! sa det i munnen. JAg blev tokrädd! För ont gjorde det också! Det chokladen (som det står Chit-Chat på istället för Kit-Kat) innehöll stora godisbitar som exploderar. Det finns sånt godis i Sverige, men inte alls med samma explosionskraft! Det gjorde ont på tungan länge efter det. Knäppgodis!



Detta godis heter "Guts". Bara namnet borde få en att tveka både en och två gånger innan man provar. Men jag tyckte bara att det blev mer lockande. Dessutom utmanade godisen mig. Det står "Are you ready?" på sidan. OCh en sådan utmaning kan man inte ignorera!
Och precis som med Jumping Candy borde jag kanske tänkt till lite. En chokladgrej som heter Guts, är det verkligen vad jag vill sätta tänderna i?
Svar: Nej!

Vilken besvikelse det blev. En godis går inte att äta pga att den attakerar ätaren, och den andra smakar förfärligt! Så, jag bestämde mig för att godislös var the way to go den kvällen. Aldrig mer Juming Candy eller Guts! Blä!


Nu är det mer plugg som gäller. Förhör i morgon.


Adjö!
Emma

Taipei 19

Jag har en tuss som tjuvläser mina inlägg :)


Nu ska jag äta middag med Magnus och efter det ska det inhandlas dyrt toalettpapper. Gäller bara att hitta ett ställe som säljer det!

Tjingeling!

Taipei 18, Tänd våra ljus det är nära till natten.

Idag har jag ätit 麻婆豆腐 ([mapodoufu] betyder koppärriga kärringens todu). Blev jätteglad när jag hittade den! Det är en tofugryta gjorde på en massa chilli. Gottis gottis!
Och under hela dagen har jag haft den här vackra låten i huvudet. Reckomenderar att ni läser, det är poesi :)


Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mig en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dig älskade, skynda att älska,

dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommarn slut

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort

och som du kunde hjälpa mig att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunde vinna.
Du kommer kanske nån gång, förr'n skymmningen blir blå,
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dig älskade, skynda att älska,

dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommarn slut

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,

det är försent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre, än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dig älskade, skynda att älska,

dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommarn slut



Lev väl!
Emma

Taipei 16, snuvad på grönsakerna och kosingen

Hej igen!

Jag börjar bli riktigt trött på Taipei faktiskt! Trött på den infernaliska värmen som gör en helt apatisk och förvandlar en till en neanderthalare! Inte min mest smickrande sida måste jag erkänna... Men hur snygg går det att vara i 35+ och 83% luftfuktighet och gassande sol? Inte speciellt enligt mig. Detsamma kan jag tyvärr inte säga om asiaterna. De går runt i tjocktröja, jeans och gymnastikskor och dessutom ser de inte ens påverkade ut av värmen! Inga floder av svett som på mig!
De in min klass, japanerna och filipinskan, förstår inte hur jag kan gå runt utan smink. Men hallå! Även om jag skulle sminka mig så skulle det runnit bort innan jag kom fram till skolan! Och då skulle jag se ut som Alice Cooper, och det vill inte jag. Ser skräckinjagande nog ut som det är. Härom morgonen utbrast en i min klass, filipinskan som alltid är perfekt sminkad och har tjocktröjor hela tiden, "Men vad du ser ut! Har du inte sovit i natt?" Öhhh... Tänkte jag. Jo? Så, sådär jättesnygg är jag uppenbarligen inte när jag kommer instormandes genomsvettig 8.30 på morgonen med håret åt alla håll och kanter (luftfuktighet om ni minns). Nu vet ni det.
Dessutom känner jag mig som en amason bredvid alla andra!
Läraren ställer så konstiga frågor (i inlärningssyfte så klart). "Tror du att du får plats i hennes tröja?" "Tror du att dina skor passar henne?" Jag vet att det inte är för att göra mig påmind om att jag både är längst, svettigast, tjockast och blondast i klassen (inte så svåra bedrifter när alla andra är typ 1,30m och smala som fågelungar till växten) men det gör mig lite stött. Känner mig redan som en flodhäst bredvid alla. Och så himla kul är det inte att titta ner på alla hela tiden! Blä för att vara lång! Jag är självklart längre än min lärare!

Men det var inte det jag tänkte ta upp. Jag får inte byta klass. Det är tråkigt! Jag får inte byta pga att jag inte kan de traditionella tecknen. Men grammatiken kan jag ju! Det här är ju mitt tredje år som jag pluggar kineiska, så nåt borde jag ha lärt mig!

Skolan är en besvikelse. Det är den bästa skolan i Taiwan, men jag känner mig lurad. För enligt skolan är jag ingen riktig elev! För jag läser "bra" kinesiska. Och då är man inte berättigad till att bo på deras doorms. Skitsnack! Jag betalar mer än dubbelt så mycket för mitt lyxrum som en taiwanes gör! Vad är det för skit?! Och jag får inte bo där taiwaneser bor!

Maten är också jobbigt! Jag har försökt minnas om jag hade problem med maten i Peking, men jag kan ärligt talat inte komma på en enda gång som de inte hade vegetariskt på ett hak i Peking. Om någon kommer på ett tillfälle får ni gärna säga till!

Men det värsta är inte värmen, hemlängtan, det ständiga oväsendet eller skolan. Det är att jag är här när Mona dör. Det känns faktiskt jättejättehemskt! Trodde att jag var okej med att vara här nu. Simon och jag har pratat om det flera gånger och kommit överrens om hur vi ska göra och så. Vi skulle försöka ta det mesta när det väl kommer, men jag är inte okej med det.

Har försökt att leta utbildningar till i vår, men det finns inga som jag är berättigad till. Vill så hemskt gärna läsa Svenska kyrkans grundkurs, men den ges tydligen inte den här våren... Attans! Och volontäråret är itne heller att tänka på. Den ansökningstiden är också förbi.
Och eftersom jag inte är utbildad innom nåt inom kyrkan kan jag inte söka några jobb där heller. Det är så synd! För i kyrkan skulle det vara skönt att landa efter Taiwan.


Ska försöka pallra mig ut och leta middag och sen plugga vidare. Men min motivation för de båda aktiviteterna är väl ganska så ljummen... Börjar ångra att jag åkte hit. Känner mig lurad av Taipei Mission och Dr. Liu. De sa att det var på andra sätt i Taipei när det visade sig att det inte var det. Blä för Taipei!

För att sluta låta som en gnällspik kan jag berätta att jag har hittat en nytt lunchställe som, om man har tur och kommer innan lunchruschen börjar, har riktigt många olika sorters tofu! Det gjorde mig glad! :)

Åt lunch med Mingui (mongolsnubben som vvisade sig vara Korean). Efter det gick vi och handlade bananer. En trevlig liten tur. Han är inte lika aseatisk som de andra tjejerna är. Det är skönt ibland. Han är inte så blyg så med honom går det faktiskt att snacka kinesiska! :)

Nej, hur var det nu med motivationen?
Ut med mig och hitta mat!

Emma

P.s. Om det är någon som vet om något jobb (helst i Svenska kyrkan, volontär eller betalt) så tas det tipset tacksamt emot!

Taipe 16, läxa

Hej!

Tänkte bara visa vad jag fick på min senaste läxa :)



Ett A och efter det står datumet.

Nu ska jag ut och äta med Magnus och efter det ska vi möta en klasskompis till Magnus och titta på ett rum han fått nys om!

Tjingeling så länge!

Taipei 15

Hej!

Läste precis en blogg som en kompis rekommenderade. Och jag blev helt förfärad!

Bloggen skrivs av en söderpappa som väntar sitt andra barn och håller på att planera inför det. Han har nu kommit fram till att han inte vill döpa sitt andra barn heller, men, han vill hålla till i en kyrka på Söder. Hur knasigt är inte det. Han vill alltså hyra en kyrka för att ha en ickereligiös namngivning. Han tycker att de är helt dumma i huvudet om de inte går med på det och menar att "Kunden alltid har rätt". Fast, är det verkligen så? Det är ju ingen vanlig lokal han vill hyra! Det är ett heligt rum där folk kommer med sina bekymmer, sorger och glädje till Gud. Och där vill han ha en ateistisk namngivning. Hur tänker han?!
Eftersom jag har jobbat i Svenska kyrkan vet jag vilka principer vi har angående dop och namngivning. Och där är det väldigt hårda regler. Det kyrkan erbjuder är just dop (som är en kristen handling där man välkomnar barnet in i den kristna gemenskapen) med en präst. Man får inte låna hem en präst på en namngivning för att de ska be en välsignelse eller så. Dop eller inget. Vilket inte är så konstigt med tanke på att kristendomen är en missionerande religion. Inte skulle väl de då stödja namngivning? Märkligt hur pappan resonerar.

Jag har absolut ingenting mot namngivningar! Bara så ni vet. Jag tycker att man ska göra det som passar en själv och sin familj. Det jag tycker är så märkligt är att mannen uppenbarligen inte tycker om religion, men vill ha sin namngivning i en religiös miljö. Och till råga på allt behandlar kyrkan som vilket random företag som helst so han kan komma med vilka galna krav som helst till. Mycket märkligt i mina ögon. För kyrkan är inte ett vanligt företag. De som jobbar där har vigt sina liv åt att jobba med sin övertygelse. Och det är ett svårt beslut. Inte som att jobba på Konsum där man inte måste tro att Änglamark är "The way to go"... Jag hyser den största respekt för alla präster, ayatollor, kardinaler, nunnor, rabbiner, mullor etc som faktiskt följer sin övertygelse (även om jag absolut inte håller med dem alla gånger!). Vet inte om jag hade klarat det.

Det var dagens moralistiska utlägg. Nu väntar duschen och min textbok.. Blä...


Ta vara på dagen och varandra!
Emma




Taipei 14, inget hus och inget snus

Utan snus försmäktar vi på denna ö!


Det här med bostad börjar bli riktigt jobbigt! Jag och Magnus har lyckats hitta ett annat boende för 7100$ i månaden att jämföra med 16200$ i månaden som jag betalar nu. Det är samma företag som har båda boendena och de hör på nåt sätt ihop med NTU. Så jag och Magnus stövlade in och sa:
Hej! Vi vill bo här! Hur gör vi? Har ni lediga rum?

Öööhh... Sa de då. Ni måste gå via skolan. De måste ansöka åt er.

Då blev jag väldigt arg. För innan jag åkte hade jag en intensiv mailkontakt med NTU om just bostäder. Och det enda boende de kunde hänvisa mig till var just det här dyra. Jag frågade om det verkligen inte fanns nåt billigare, och det gjorde det inte. Så... Varför berättade de inte om det här för 7100? De måste ha vetat om det! På måndag ska jag och Magnus gå till NTU's kinesiska avdelnings kontor och fråga vad de kan göra för att få in oss på det där stället! Det kommer fortfarande bli tight med pengar, men jag kommer slippa betala 2500 sek extra i månaden om jag får bo där!
Enda kruxet med det där stället är att man måste ha en egen madrass, betala el och internet själv. Men, det lär inte kosta 10'000 dollar i alla fall!


Det här med regnet är jag förundrad över. För att ni ska förstå vad jag menar när jag skriver att det regnar har jag tagit en bild på en helt vanlig regndag här i Taipei. För det är inget hederligt Stockholmsregn vi pratar om här. Se själva!



Att jämföra med:



Lite skillnad va? Det är inte imma/dimma på den första bilden, det är bara en himla massa regn (jag försökte nämligen torka av imman på fönstret när jag tillsut insåg att det inte var någon imma, utan bara regn, regn och mer regn!)!
Men, idag skiner solen! Och jag ska vara inne och plugga. Ska dock träffa Magnus för att äta lunch sen nån gång. Klockan är i och för sig redan 11.26 här, men eftersom det är lördag tar vi det lite lugnt. JAg sov för övrigt nio timmar i natt! Underbat! Har inte kunnat sova så länge sen jag kom hit! Det är ju så svårt med tidaskillnaden i Sverige att det är svårt att slita sig från skype när mamma, eller så, är där. Och så är det upp vid sju morgonen efter... Så jobbigt! Det jobbigaste är nog ändå luftkonditioneringen. Jag sover med dåliga öronproppar i veckan för att kunna vakna av väckarklockan. De släpper alltså igenom en himla massa bröl från luftkonditioneringsapparaten. Men på helgen sover jag med tokbra öronproppar, och hör då varken väckarklockan eller luftkonditioneringen. Inte undra på att jag känner mig pigg idag! JAg har ju fått sova utan en brölande mistlur i mitt rum!
Så pappa, när du kommer hit, ta med dig bra öronproppar! :)


Detta är mitt (röriga) rum. Så stort är det. Bilden är tagen från dörren in till mitt rum. Och det mörka man ser till höger är mitt badrum. Den här dagen hade det spöregnat så det är kläder som ligger på tork lite var stans. Samt en handduk som förtvivlat försöker bli torr på skrivbordet. Inte lätt när det inte finns någon stans att hänga eller lägga saker! Garderoben är bara fusk! Den har tre galgar och sen är det ingeting mer... Bara ett tomt skåp. Jag kan i och för sig lägga saker på golvet i garderoben, men då faller liksom hela iden med garderob. Märkligt det där i alla fall!


Nu ska jag försöka plugga. Min begynnande huvudvärk till trots. Måste gå till någon massör för att få bort mina spänningar i nacken! Så här kan jag inte ha det längre! Har en förfärlig kudde! Ska försöka åka till Ikea någon dag och köpa en mer ergonomisk kudde. Men inte idag.

Ta hand om er!

Emma


Lite senare:

Saknar de här filurerna!






 

 

Massa det finns att sakna har jag märkt! Asfalterade trotoarer, matafärer, rinnande kallt vatten man kan dricka, choklad, potatis, svalka, gräs, fågelkvitter, ergonomiskt skrivbord, ickeockerhyror, snö, bussar, hyreshus, övergångsställe med knapp, bio, att ha fler än ett par skor, tvättmaskin, spis, tv och film, radio, paperskorgar utomhus, toalettpapper som håller, sova utan öronproppar och luftkonditonering bredvid Simon, gråa höstdagar, åka tunnelbana och dricka en dricka samtidigt, att duscha utan att hela badrummet luktar simhall och att kunna picknicka på en trevlig plats utan att bli bortkörd. Det är ett urval av de saker jag saknar här.

Kram!


Taipei 13, Att jobba eller inte jobba med Jesus, det är det som är frågan.

Hej!

(Pelle du behöver inte läsa det här)


Har precis pratat med Pia. En underbar människa som jobbar som diakon i S:t Tomas. Hon började att utbilda sig till präst men kände sen att det inte var rätt. Så efter ett antal år bytte hon inriktning och vigdes tillslut till diakon (eller Piakon som hon kallar det). S:t Tomas ska vara glada som har henne, för hon är riktigt bra! :)

Har funderat lite fram och tillbaka om vad jag vill göra med mitt liv. Kinesiska eller kyrkan... Kinesiska eller kyrkan? Ja, det är verkligen inget lätt val. Men jag känner ändå att jag har en dragningskraft till kyrkan. På nåt sätt hamnar jag där hela tiden. Det är inte ofta jag är i Vällingby och inte går in i kyrkan. Bara för att morsa liksom. Jag känner mig hemma där. Det är som mitt andra hem. Och det är så jag tycker att en kyrka ska vara. En brinnande levande kyrka för alla åldrar.

Har pratat med Simon många gånger om att jag tycker det är så fruktansvärt roligt att få hålla i mina egna andakter och leda konfirmander i samtal etc. Och så  för två år sen kläkte han ur sig:
"Men ska du inte bli präst då?" Då tyckte jag att han var helt galen! Nej! Absolut inte!! Men... Den tanken har inte kunnat släppa mig. Och jag tycker verkligen att det är jätteroligt att få hålla i kyrksaker själv och dela med mig av mina åsikter. Märkte det extra tydligt nu när jag ver konfirmandledare i somras.
Jag har försökt att motarbeta min dragningskraft en hel del. Under långa perioder har jag inte alls velat jobba i kyrkan (i huvudet). Men jag mår ju så bra i hjärtat när jag är där. Och sen är det väldigt jobbigt att alltid behöva försvara sig. Nej jag är inte dum för att jag tror. Nej jag tror inte att jag är skapad av lera. Nej jag läser inte bibeln varje dag och jag går inte på Högmässan varje söndag! För ofta blir jag dumförklarad. Andra har så mycket förutfattade meningar om vad en kyrka är och vad det innebär. Tyvärr fel bild!

Men, jag har insett efter mycket tankeverksamhet att jag nog har ett kall. Min dragningskraft är mitt kall. Nu gäller det bara att komma på vad jag ska göra med det. Men som Pia sa (för att återkomma till det jag egentligen ville berätta) så kommer det antagligen fram tillslut. Många präster (eller vad jag nu ska bli. Kan lika gärna tänka mig att bli församlingspedagog, kyrkomusiker eller diakon) har haft ett annat yrke innan. Det här med att jobba i kyrkan måste mogna fram. Det är inte som att utbilda sig till kock. En kock behöver inte vara övertygad om att italiensk mat är rätt. Det måste en präst. Om jag ska bli något yrke inom kyrkan vill jag veta om jag kommer ha kvar min övertygelse. Och det kan jag aldrig veta! Jag är bara så tacksam över att jag har den nu. För oj vad skönt det är att ha någonting att luta sig tillbaka mot när hela världen stormar och vänds uppochner!

Vi får se var jag slutar. Ville bara dela med mig av min "uppenbarelse". Att jag nog har ett kall trots allt (ledsen Pelle, men du älskar mig i alla fall!)!


Så, min plan för framtiden. Just nu känner jag mig inte så speciellt hot på Taiwan. Är faktsikt besviken på skolan även om jag lär mig saker. Jag får inte byta nivå (är på en väldigt lätt nivå nu) för att jag kan för få traditionella tecken. Och det är synd. Så min backupplan är att söka in till Svenska kyrkans grundkurs till i vår så kan jag gå den och se om det är i kyrkan jag hör hemma. Eller om jag ska satsa på att doktorera inom kinesisk paleontoligi? Vem vet? Inte jag i alla fall.
Men nu vet ni vad jag tänker i alla fall.


Imorgon ska jag och Magnus kolla på alternativa rum! Det ni!

Tjillevipp!
Emma

Taipei 12, tenta imorn

Hej!


Jag har en Karin Boye dikt i mitt huvud tyckte att den passade ganska bra för vad den senaste månaden har varit för mig.




Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr
Oändligt är vårt stora äventyr.










Emma