20 januari, sondag Peking
Hej varld!
Ledsen att det blir utan prickar. Har forsokt att fixa det, men det gar inte. Far trixa mer sen.
Kina hitintills har varit bra. Kallt som attan!! Har borjat forsta varfor kineser anvander munskydd! Letar febrilt efter ett sjalv. Men de finns tydligen inte dar jag letar...
Nudlar, ris, ris, ris, nudlar nudlar, tofu, ris, nudlar, tofu, grona blad, ris.... Ja ni kanske forstar... Det ar mycket nudlar, ris och grona blad. Och ly cha, aka gront te.
Till alla som vill ha kontakt med mig hanvisar jag till mitt mobilnummer: +8615810836973. Ni kan ringa mig, men jag kan itne ringa er. Kina her en sparr som gor att kineser inte kan ringa till utlandet men utlamndet kan ringa in. De har det sa for att om det hander nan stor grej ska kineser itne kunna kontakta utlandska medier och gora en stor grej av det. Lite puckat om ni fragar mig. Jag kan faktiskt "lasa" upp min mobil, men det kostar skjortan!! Det ar inte vart det. jag maste fortst och framst ha pengar till mat och hyra.
Igar kopte jag forresten en Michael Bolton skiva for fem spann. Kopia forstass, men vada, den funkar.
Folk har fragat mig efter min adress. Vanta lite. den kommer. Jag maste forst fraga min larare om vilken adress ni ska fa. den hem till henne (alltsa skolan) eller den hem hit. Nar jag vet det kan ni fa den.
Jag gick forresten vilse i hotongerna haromdan. Det var en upplevelse!
I forrigar gick jag, Simon och hand Ayi (hans tant, alltsa hans vardmamma som kallas tant pa kinesiska.) pa Simons vardlillebrorsas konsert. Mitt under konserten vande sig tva kineser om och fick syn pa mig. Snacka om att bli galna! De tog ett kort pa mig och Simon, det avr val okej, jag borjar bli van vid det nu. Sa vi larvade oss, flinade mot kameran och trodde att det var bra sen... Men oj sa fel vi hade! De tog inte ett, tva eller tre kort utan trettio!! Helt utan att fraga! Da fick jag krupp och satte pa mig min mossa. Da slutade de. T om Ayi tyckte de var knasiga! Snacka om oforskamda kineser som mitt under framtradandenn vander ryggen mot scenen for att ta kort pa publiken!! Ojoj sager jag bara.
Jag borjar ioch for sig vanja mig vid att folk tittar och pekar pa mig (och bara mig, for jag ar troligtvis den enda blondinen i hela Kina. De andra i klassen struntar de flesta i.). Flera ganger tar de kort ocksa. Helt utan att fraga sa klart. Puckokineser!
Kan beratt mer om det nan annan gang. Nu maste jag sluta efterseom det har kostar pengar (massor med pengar) for min vardfamilj.
En sista sak bara. Om ni ska ringa mig, tank pa att jag ligger 7 timmar fore. Nu ar klockan 10:45 har, det betyder att den ar 04:45 hos er. Sa ring inte allt for sent pa kvallen! Inte efter 15-16.
Kramar i massor
Emma
p.s. for att se bilder fran oss i Kina, kolla var blogg. kinabona.blogg.se D.S.
Ledsen att det blir utan prickar. Har forsokt att fixa det, men det gar inte. Far trixa mer sen.
Kina hitintills har varit bra. Kallt som attan!! Har borjat forsta varfor kineser anvander munskydd! Letar febrilt efter ett sjalv. Men de finns tydligen inte dar jag letar...
Nudlar, ris, ris, ris, nudlar nudlar, tofu, ris, nudlar, tofu, grona blad, ris.... Ja ni kanske forstar... Det ar mycket nudlar, ris och grona blad. Och ly cha, aka gront te.
Till alla som vill ha kontakt med mig hanvisar jag till mitt mobilnummer: +8615810836973. Ni kan ringa mig, men jag kan itne ringa er. Kina her en sparr som gor att kineser inte kan ringa till utlandet men utlamndet kan ringa in. De har det sa for att om det hander nan stor grej ska kineser itne kunna kontakta utlandska medier och gora en stor grej av det. Lite puckat om ni fragar mig. Jag kan faktiskt "lasa" upp min mobil, men det kostar skjortan!! Det ar inte vart det. jag maste fortst och framst ha pengar till mat och hyra.
Igar kopte jag forresten en Michael Bolton skiva for fem spann. Kopia forstass, men vada, den funkar.
Folk har fragat mig efter min adress. Vanta lite. den kommer. Jag maste forst fraga min larare om vilken adress ni ska fa. den hem till henne (alltsa skolan) eller den hem hit. Nar jag vet det kan ni fa den.
Jag gick forresten vilse i hotongerna haromdan. Det var en upplevelse!
I forrigar gick jag, Simon och hand Ayi (hans tant, alltsa hans vardmamma som kallas tant pa kinesiska.) pa Simons vardlillebrorsas konsert. Mitt under konserten vande sig tva kineser om och fick syn pa mig. Snacka om att bli galna! De tog ett kort pa mig och Simon, det avr val okej, jag borjar bli van vid det nu. Sa vi larvade oss, flinade mot kameran och trodde att det var bra sen... Men oj sa fel vi hade! De tog inte ett, tva eller tre kort utan trettio!! Helt utan att fraga! Da fick jag krupp och satte pa mig min mossa. Da slutade de. T om Ayi tyckte de var knasiga! Snacka om oforskamda kineser som mitt under framtradandenn vander ryggen mot scenen for att ta kort pa publiken!! Ojoj sager jag bara.
Jag borjar ioch for sig vanja mig vid att folk tittar och pekar pa mig (och bara mig, for jag ar troligtvis den enda blondinen i hela Kina. De andra i klassen struntar de flesta i.). Flera ganger tar de kort ocksa. Helt utan att fraga sa klart. Puckokineser!
Kan beratt mer om det nan annan gang. Nu maste jag sluta efterseom det har kostar pengar (massor med pengar) for min vardfamilj.
En sista sak bara. Om ni ska ringa mig, tank pa att jag ligger 7 timmar fore. Nu ar klockan 10:45 har, det betyder att den ar 04:45 hos er. Sa ring inte allt for sent pa kvallen! Inte efter 15-16.
Kramar i massor
Emma
p.s. for att se bilder fran oss i Kina, kolla var blogg. kinabona.blogg.se D.S.
Kommentarer
Trackback