Taipei 31, är i Japan om 16 dagar

Jag har gått in i ett transitmode. Väldigt irriterande för jag står med ena benet i Taipei och med andra i Sverige, och en arm i Japan och en armbåge i Östersund.
Och det stör mig! Kan inte koncentrera mig helt på nåt, för mina tankar bara fladdrar iväg till något annat ställe när jag försöker. Att plugga känns jättesvårt! Det är som att tecknen inte vill fastna. Och jag förstår inte hur andra lyckas!
Det är ju så mycket att tänka på hela tiden att det liksom inte finns plats kvar till de nya tecknen som också vill rymmas. Svårt det där.

Skickade hem ett paket igår. Det var billigare än i Peking. Hade först tänkt att skicka med ytfrakt (båt) för det skulle ta en månad (enligt uppgifter från Taipei Mission in Sweden) och vara billigt. Och billigt var det (920$ ca 215sek). Men det skulle ta FYRA månader! Och då kände jag "njae". Så det blev lyxflygfrakt på 6-10 dagar istället. Det var dubbelt så dyrt (2170$ ca 535kr) men med minnet färskt av hur mitt skåp misshandlades under båtfärden från Peking tyckte jag att det kändes som ett bra alternativ.
Jag hade lite böcker och sånt som jag vill ska klara sig hem i ett stycke. T ex Twilight på kinesiska skriven med traditionella tecken. Den är fin :) Väldigt fin!

Köpte ett fodral till min dator igår. Det fungerar som ett örngott. Har alltså ingen dragkedja. Tyckte det var roligt. Och hör och häpna, det är svart! Inte chockrosa, orange, illila eller nån annan grillig färg. Svart, men (för all del) ett litet rött kantband. Jag har velat ha ett sånt där fodral ganska länge och här var det billigt. Det är ju så bra att kunna ploppa ner datorn i väskan utan att den blir repig eller smulig eller så. 159$ tyckte jag var helt okej. Om man avrundar uppåt blir det 35sek. Så, jag är nöjd.
Kändes lite udda dock att köpa nåt svart... Var länge sen :P

I morgon ska jag och Magnus gå och titta på glasögon och linser. Magnus tycker han ser töntig ut i sina glasögon, även fast jag tycker han ser stilig ut. Så han vill prova linser. Så varför inte? Och jag får krupp på mina glasögon. Nu när jag måste använda dem så mycket eftersom jag läser och är vid datorn så mycket blir de för tunga. Jag får ont på näsan. Och det är ju inget vidare! Såg ett erbjudande för studenter på Taida (NTU) om glasögon för ca300sek, så jag tänkte att det kunde vara värt att kolla upp.

Om en vecka, den 11/11, ska jag byta rum. Och jag är väldigt arg på det. Men, jag har i alla fall någon stans att bo. Och det är ju trevligt. Nätterna börjar bli så kalla att det skulle vara ganska ruggigt att sova utomhus. Dessutom skulle nog trafiken störa en hel del...

Känns väldigt overkligt att jag är hemma snart (24dagar). Och ännu mer overkligt känns det att jag inte ska komma tillbaka hit... Skulle kunna tänka mig att plugga en termin till, om inte två, men jag vill inte missa allt med Mona. Jag känner att jag måste hem till det. Det kan tyckas att det är Simons mamma, men jag har ju också haft en relation till henne. Har ändå hängt med i den Lundhagska klanen ett par år nu. Det är nästan exakt 2,5 år sedan jag träffade dem första gången. Och det var totalt kaos! Mona hade precis fått reda på att hon skulle dö av ALS och familjen höll på att separera. Men, efter ett tag (läs månader och år) lugnade det ner sig och jag har trivts och trivs väldigt bra i Östersund på Odensalagatan. Det är även mitt hem. Men det är väl inte så konstigt med tanke på att jag och Simon snart har varit tillsammans i tre år... Det är galet! Å andra sidan känns det som att det var väldigt länge sen Simon inte fanns med i bilden. Typ gymnasiet. Och det var länge sen!!

Ska försöka mig på att tvätta idag. Har bara så svårt att få saker att toka i mitt rum. Min handduk har börjat lukta mögel och jag har några andra klädesplagg jag inte kan använda innan de har gått en vända i en svensk varmvattentvättande tvättmaskin! De luktar gammalt mögel de med... Så irriterande! För det ärinte många klädesplagg jag har, och när fler och fler börjar betraktas som en sanitär risk får jag problem...

En notering jag har gjort när jag tittar på svensk webbtv är att Michelinreklamen (en ful animerad snubbe som åker bil och supervurpar. Men som i sista stund blir räddad av michelinmannen som gräver i sin egen mage och drar fram vinterdäck så att snubben landar mjukt och fint.) har grammatiska fel i sig. Vet inte om de försöker skapa en mysig norrlandsstämning eller inte. För de säger nämligen "han" när det ska vara "honom". Som så många andra i Östersund och övriga Norrland gör. Och det är väl trevligt, om det inte vore för att berättarrösten pratar stockholmska... Jag får alltså inte ihop det! Varför har de valt att lägga in "han" mitt i allt! Typ: Det är synd om han. Det är ju så fel! I alla fall på rikssvenskas (jag och Simon har olika åsikter om rätt och fel i grammatiken. Men så säger han "Dom är glad." också :P)



Till sist bjuder jag på en bild från en utflykt med skolan. Finn ett fel....

Ledtråd: Börjar på "B" och slutar på "lond svensk".


Ser ut som en jätte tycker jag! Har massor av kort som är liknande (Taiwaneser tycker det rä så kul med gruppfoton. Vi gjorde samma prosedur varje gång vi kom fram till något nytt ställe och höll skolans emblem framför oss). Och varje gäng syns jag som om jag skulle ha haft blinkande neonlampor på mig.
Det är mina japanska kompisar bredvid mig. Se så liten hon till höger om mig är! Och ändå äter allihop mer än vad jag gör! Är inte det konstigt?! De blev chockade när jag berättade att jag ofta äter tre talrikar sushi (sex bitar). De trodde att jag skojade. De brukar äta tio (20 bitar sushi). Och det tycker jag är galet! Aki, en japansk kille brukar äta 25 tallrikar (50 bitar)!! HUR?! Jag förstår inte!! Igår orkade jag bara 2 tallrikar när jag käkade med Magnus. Konstigt.

Nej, dusch och sen tvättmaskin... Isch... så jobbigt att passa den....


Emma

Kommentarer
Postat av: Brro.

Vi längtar efter dig!

2010-11-06 @ 21:56:47
Postat av: Linen

Du är ingen jätte. Jag såg dit inte ens först ^^

2010-11-07 @ 13:05:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback